STANNA HÄR HOS MIG – PYSY LÄHELLÄIN

MUSIK: Kjell Westö

SVENSK TEXT: Kjell Westö

FINSK TEXT: Juha Itkonen

Du står i dörren, blicken tom

Vi har redan förlorat förstås

En gång fanns skratt, en gång fanns tro

Nu faller regnet genom oss

En tjuv är tiden, utan nåd

Och jag behöver dig

Vi hade vägar, öppna vyer

Stanna här hos mej

Det fanns stunder vi levde nära sjunde himlen

Det fanns dagar då vi bara stretade på

Det fanns gånger då nån vände till andra kinden

Det fanns dagar då jag bara ville gå

Bara ville gå

Stanna här, stanna här hos mig

Stanna här hos mig

Stanna här, stanna här hos mig

Stanna här hos mig

Valoisia vuosia,

niistä joskus saimme nauttia

Laaksoja yönmustia

joiden läpi täytyi kulkea

Mikä meidät muovaa, mikä meitä muuttaa

ajan arvoitusta en saa ratkeamaan

Liian myöhäistä on kai vaihtaa suuntaa

Jos vesi ei virtaa, katto alkaa vuotaa

Se alkaa vuotaa

Pysy tässä lähelläin,

pysy vierelläin

Pysy tässä lähelläin

pysy vierelläin

Så stanna här, stanna här hos mig

stanna här hos mig

Stanna här, stanna här hos mig

stanna här hos mig

stanna här hos mig

stanna här hos mig

stanna här hos mig

hos mig

---

Om ”Stanna här hos mig”

Det var i januari 2020. Juha Itkonen och jag hade gett ut boken ”7+7. Brev från en orolig tid” på hösten och uppträtt många gånger tillsammans och pratat om vår brevväxling. Nu skulle vi ha vårt nästsista gemensamma framträdande, en februarikväll i biblioteket i köpcentret Iso Omena i Esbo. Det talades och skrevs redan mycket om det nya viruset med ursprung i Wuhan i Kina, men ingen visste ännu hur omvälvande och farligt allt skulle bli.

Bibliotekarien Magnus Weckström i Iso Omena kände både Juha och mig lite, och hörde av sig och frågade om vi inte kunde jamma en blues som avslutning på framträdandet: både Juha och jag var ju musikmänniskor, och Magnus spelade gitarr och sjöng han också.

Juha och jag svarade ja, men några dagar senare – när det fortfarande var flera veckor till framträdandet – började jag tänka att det var tråkigt att jamma treackordsblues, tänk om vi kunde ha en riktig låt i stället! (I bakhuvudet fanns nog också hur dålig jag är på att jamma: jag har få chops som bluesgitarrist, och brukar snabbt ta rollen som ”rytm-maskin” så att musiker med större register får visa sin skicklighet.)

Jag hade sett isländske Ragnar Kjartanssons utställning ”The Visitors” på Kiasma-muséet i Helsingfors och hade en idé om att skriva en liknande låt, en enkel men hypnotisk ballad. (”The Visitors” bygger på att ett gäng isländska musiker sitter i olika rum i en förfallen herrgårdsbyggnad på landsbygden utanför New York City och spelar samma enkla låt i en timmes tid utan att se varandra.)

Jag skrev ”Stanna här hos mig” under ett par kvällar i februari, spelade in en demo och skickade till Juha och Magnus, det var den första egna låten jag skrivit på trettio år. På ett mirakulöst sätt lyckades Magnus hitta både en trummis och en basist bland bibliotekspersonalen: vi övade en halv timme där på biblioteket, och så framförde vi låten efter att Magnus intervjuat Juha och mig om vår bok.

”Stanna här hos mig” har framförts flera gånger på annat håll. Skådespelaren Sannah Nedergård sjöng den i teveprogrammet ”Succékväll med Janne Grönroos” för några år sedan, och vi har gjort den med vissångaren Henrik Huldéns turnégäng, Henriks dotter Alina brukar sjunga den då. Men här är den tvåspråkig, med finsk text av Juha.